Den 1a Januari 2018 markerar ett skifte I styrningspolitik för transportmarknaden då Finland införde en ny transportlag som möjliggör tjänsteleverantörer utav kombinerad mobilitet att introducera sina tjänster på transportmarknaden på ett reglerat och konkurrenskraftigt sätt. Den nya lagen begär att både publika och privata transportaktörer delar med sig utav sin data genom en öppen API. Tanken bakom den nya transportlagen är att befästa den finska regeringen som styrande organ över ekosystemet utav transporttjänster, samt att innovera detta ekosystem genom nya hållbara och digitala tjänster.
Medan resultaten från denna systemarkitektur ivrigt inväntas så pågår en diskussion mellan industriexperter om den styrande rollen över MaaS/KM kan avvika från det finska exemplet, och innehas utav någon annan aktör. Søren Sørensen, nuvarande MaaS ambassadör på SFMCON ApS argumenterar för att MaaS i sin kommande utveckling har ett antal svåra utmaningar att lösa, och att just styrningen för MaaS är den faktor som kan avgöra om denna utveckling kommer att bära eller brista. Bland utmaningarna en MaaS koordinatör kommer att ställas mot finns viljan av tjänsteleverantörer att ansluta sig till plattformen, kommersiella avtal kring kommission mellan koordinatör och tjänsteleverantörer, konsumenters vilja att konvertera sina val utav transport, samt att erbjuda en transporttjänst med frihetsgrad nog att konkurrera med det privata bilägandet. Sørensen argumenterar vidare att styrningen utav MaaS skall fokusera på att skapa ett partnerskap mellan MaaS-tjänster och kollektivtrafik som tillsammans kan erbjuda frihetsgraden som behövs för att konkurrera med privat bilägande, som idag ockuperar 80% utav transportmarknaden. Om inte denna styrning utförs på ett korrekt sätt blir risken att MaaS-tjänster istället konkurrerar med kollektivtrafik och andra liknande tjänster vilket då begränsar användarbasen utav tjänsten till endast 20%, samt skapar rivalitet med aktörer som annars skulle kunna vara partners. Den styrande rollen för MaaS föreslås till exempel att ges en internationell aktör, till exempel The MaaS Alliance, likt flygindustrins internationella styrande organ IATA. Ett sannolikt problem med en sådan systemarkitektur blir då komplexiteten för att koppla samman olika aktörer som redan idag är stor, även om man endast har ett stads- eller regionperspektiv.
Mer om detta kan du läsa här.
