Som Ni kanske sett i tidigare nyhet så släpptes bilpoolsutredningen , eller Mortorfodonspooler som den kallas i sitt slutbetänkande. Utredningen innehåll något färre positiva förslag än vad bilpoolsbranschen och vi hade hoppats på. Till exempel förselogs ingen sänkt moms på bil-poolstjänster, och s.k peer-2-peer uthyrning togs inte med. Från ett färdplansperspektiv kom ändå en av de viktigaste frågorna med i förslagen, nämligen möjligheten för kommuner att avsätta parkeringsplatser på ”s.k allmän platsmark” för motorfordonspooler. Detta tycker vi var ett bra steg framåt och kommer möjliggöra för kommuner att själva förbättra föutsättningarna för de tjänster som är en av hörnstenarna i mobilitet-som-tjänst.
Här kan du läsa om Motorfordonspooler-utredningen:
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/04/SOU-2020_22_webb.pdf
I April äverlämnades även utredningen om ett Nationellt biljettsystem av den särksilde utredaren Gerhard Wennerström. Även om utredningen primärt fokuserade på hur ett biljettsystem för hela Sverige skall utformas så adresserade den även en av det vest centrala frågorna i färdplanen – hur tredjepartsaktörer skall kunna få tillgång till och sälja kollektivtrafikens biljetter i sina tjänster. Några av förslagen i utredningen:
-EN nationell infrastruktur för bl.a biljetter där det är obligatoriskt för regionala kollektivtrafikmyndigheter att ansluta sig, oc hfrivilligt för privata kollektivtrafikaktörer.
– EN nationell åtkomstpunkt för trejepartsförsäljning av kollektivtrafikens biljetter (på plats under 2022- alla anslutan 2023)
– ÖKAD tillgång av öppna data för tredjepartsutvecklare
– ”Sverigebiljett” , dvs månadsbiljett som gälelr i hela landet.
Förslaget som innehåller yttlerigare förslag om genomförande och ansvar kan läsas i sin helhet här:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/04/sou-202025/
Även Trafikverket fick ju under 2019 ett särskilt uppdrag inom området mobilitet som tjänst av regeringen. Uppfraget är tvåfallt, där den ena delen avser en förstudie på en gemensam åtkomstpunkt för kombinerad mobilitet, och den andra avser ett demonstrationsporjekt för hur en bytespunkt för kombinerade mobilitetstjänster kan utföras.
Trafikverket överlämnade sin första delrapport i slutet av mars och har i denna indikerat några ställningstagande som har betydelse för arbetet framåt:
Ur rapporten”
Statens förhållning till gemensam åtkomstpunkt:
Stödja och förbättra den nationella biljett- och betalstandarden Vilka exakta lösningar och insatser som ger effekt kommer staten att
diskutera med berörda parter. Det kan vara fråga om resurs- och
kompetensaspekter eller andra typer av insatser.
Ökad kunskap om kundbehov och samhällseffekter Ur ett samhällsperpektiv finns det ett behov av att med bättre data
identifiera möjliga samhällseffekter och konkretisera kundbehov. Här
kan det vara fråga om djupstudier, kundfokusgrupper eller andra
former av effekt- och kundbehovsanalyser. Andra möjliga insatser kan
vara att göra resenärer och bilister mer medvetna om kombinerade
mobilitetstjänster.
Bidrag till policy och regelverk kommer att behövas för området
generellt När det gäller gemensam åtkomstpunkt bedöms inte policy och
regelverk ge någon effekt. Staten kan däremot förorda användning av
standarder.
Bidra till framtagande av en gemensam målbild inom ekosystemet
och vilka samhällseffekter som bör eftersträvas Aktörerna behöver i samverkan definiera ett gemensamt mål för hur
de tillsammans kan bidra till bredare användning av kombinerade
mobilitetstjänster och därmed uppnå identifierade, önskvärda effekter.
Behovet är uttalat från aktörerna.
VI hoppas kunna dyka djupare i dessa tre utrefningar i ett webb-meetup efter sommaren.
