Författare: per-erik

Parlamentet i Storbritannien har nyligen släppt en ny rapport kring hur statliga myndigheter bör förhålla sig till, och medverka i utvecklingen och formationen av MaaS-tjänster för att de skall få så stor genomslagskraft som möjligt och följa myndigheternas stadgar och olika policyer. Främst är det kommitten för transport som vädjar att regeringen skall införa MaaS i framtida budget- och utvecklingsplaner genom olika departement och avdelningar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Hela rapporten hittar du här! 

Eltaxipod-tjänsten Bzzt protesterade i veckan mot gällande trafikregler i Stockholm genom att den 22a november under 3 timmar köra i stadens bussfiler även fast de lagligt sett inte har rättigheter att göra så. Idag klassas de små taxipoddarna som EU-mopeder, vilket gör att de inte behöver inneha taxilicens för att köra i staden, en klassning som samtidigt kostar dem möjligheten att köra i bussfiler som endast bussar och taxibilar enligt lagen får utnyttja. Bzzt VD Sven Wolf säger att tillgång till bussfiler hade kortat ned restiden med en tredjedel under rusningstrafik, och att de försökt påverka stadens politiker och tjänstemän genom dialog, men att detta inte givit resultatet de önskar uppnå. Vidare säger Wolf: ”Att det är lättare för fossiltaxi att ta sig fram i staden är absurt”, medan stadens politiker pekar på att frågan ligger på Transportstyrelsens bord. Nu hoppas bolaget att få upp frågan på den politiska agendan så att möjligheterna att ta sig runt i staden gynnar även dem.

 

Fotograf: Nils Petter Nilsson

I september 2018 blev det klart att Daimlers affärsenhet Daimler Financial Services bjuder in aktörer inom transportsektorn för att uppgradera deras navigeringstjänst Moovel till en välpaketerad MaaS-plattform. Detta markerar ett viktigt steg i Daimlers strategi mot att utöver fordonstillverkare även växa som leverantör av mobilitetstjänster. Till en början lanserades tjänsten endast i Berlin, Barcelona och Amsterdam, men har nu vuxit och erbjuds på flera håll i världen, som bland annat Boston, Sydney och Helsingfors. Satsningar i städer som Helsingfors blir speciellt intressanta ur konkurrensperspektiv, där exempelvis den prisbelönta MaaS-tjänsten Whim redan finns och har stort antal användare.

För att skapa extra konkurrenskraftighet och potential på den globala MaaS-marknaden slöt Daimler nyligen avtal med BMW om att tillsammans jobba med innovation för sömlösa och intelligenta, uppkopplade mobilitetstjänster. De kommer arbeta ihop för att bli världsledande inom mobilitetstjänster, men samtidigt förbli konkurrenter på marknaden för fordonstillverkning. Moovel utgör en part av de lösningar som inkluderas i avtalet, tillsammans med flera olika tjänster för bildelning, taxi, parkering och laddinfrastruktur.

Ännu ett år, och ännu ett ITSWC har ägt rum, denna gång i Köpenhamn. KOMPIS var som vanligt på plats för att fånga upp de senaste trenderna och diskussionerna inom allting mobilitet. Nedan följer ett par referat ur ett par av de sessioner som berörde MaaS och dess utveckling i olika sammanhang, alla skrivna av Victor Malmsten på RISE Viktoria:

 

Realising MaaS: Mobility services – from transport to mobility to livability

Moderator

Norbert Handke, INGHA, Germany

Speakers

Yosuke Hidaka, East Japan Railway Company

Daniela Vasari, Pluservice

Melinda Matyas for (Maria Kamargianni, MaaSLab, University College London)

Ismail Md. Saleh, Intelligent Transport System Association of Malaysia

Giulia Dovinola, Swarco Mizar s.r.l.

Nitish Bakshi, Atkins

 

Referat

Under sessionen nämndes urbanisering, ökad trängsel, minskad kollektivtrafik samt förändrade användarkrav (individanpassat och mer flexibelt) som drivande anledningar till MaaS-utvecklingen. Melinda Matyas presenterade MaaS maturity index (MMI) från MaaSLab vid University College London, som ett sätt att rangordna hur redo en stad är vad gäller MaaS . Indexet bedömer fem olika områden i staden inklusive 1. Transport operators data sharing and openness, 2. Citizen familiarity and willingness, 3. Policy, regulation and legislation, 4. ICT infrastructure, 5. Transport services and infrastructure. Varje område har sedan 4-10 faktorer som vägs in med hjälp av information från bland annat intervjuer och enkäter, statistik samt information från till exempel kollektivtrafikssamordnaren och operatörerna. Området ”Transporttjänster” bedöms till exempel utifrån faktorerna 1. Integration, 2. Frekvens, 3. Densitet och 4. Mångfald, och som helhet är tanken att MMI ska kunna visa på både styrkor och svagheter i staden vad gäller MaaS.

Generellt betonades vikten av åtkomst till realtidsdata och minskade länkkostnader för olika aktörer. Återkommande under hela konferensen betonades användarens behov (före, under och efter resa) samt vikten av att testa iterativt, samarbeta public/private och se bortom själva tekniken och vad den möjliggör. Annars är risken att ”technology will happen to people” istället för att det fungerar som ett verktyg för ökad livskvalitet.

 

Rural MaaS – From definition to action

Moderator

Sami Sahala, Project Manager, Smart Mobility, Forum Virium Helsinki, Finland

Speakers

Soeren Soerensen, MaaS Ambassador, SFMCON ApS, Denmark

So Morita, Tokyu Corp, Japan

Bethan Cocker, Head of Design and Consultancy, ESP Group, United Kingdom

Paul Vorster, CEO, ITS South Africa, South Africa

Pete Costello, Associate Vice President, Iteris, Inc., United States of America

 

Referat

Sessionen ”Rural MaaS – from definition to action” bjöd på presentationer med exempel och insikter från Japan, USA, Skottland, Danmark och Sydafrika. Gemensamt var utmaningar i landsbygdsområden vad gäller åldrande befolkning, stort bilberoende samt lågfrekvent och olönsam kollektivtrafik. Panelen gav exempel från pilotprojekt med mål att nå ut med mobilitetstjänster till dessa mindre tätbefolkade områden. Exempel från Danmark beskrev två anropsstyrda tjänster som helt eller delvis ersatt linjetrafik med buss, där turer bokas minst 2 timmar i förväg. Generellt betonade panelen vikten av att utgå ifrån lokala förutsättningar och reella användarbehov. Vidare är det viktigt att inte låta tekniken styra för mycket, när exempelvis inte alla användargrupper är redo för helt och hållet app-baserade lösningar utan kan föredra att boka över telefon.

Det lyftes fram att offentliga och privata aktörer behöver ges praktiska och policymässiga förutsättningar för att kunna samverka. Utmaningen ligger i att nå lokalanpassade, kostnadseffektiva, tillgängliga och inte minst attraktiva lösningar som säkerställer ett grundläggande utbud av mobilitet även i mindre tätbefolkade områden.

 

Behavioural factors

Moderator

Monica Giannini, Senior Manager, ERTICO – ITS Europe, Belgium

Speakers

Astrid Zwegers, SmartwayZ.NL / city of Eindhoven

Rie Hasegawa, Mitsubishi heavy industries, ltd.

Tom Grahamslaw, WSP

Olli Pihlajamaa, VTT Technical Research Centre of Finland Ltd.

Tjark Eissfeldt, FEV Consulting

 

Referat (turist-MaaS)

Sessionen innehöll ett antal exempel från beteendestudier kopplat till MaaS och mobilitetstjänster. Olli Pihlajamaa från VTT Technical Research Center i Finland pratade om deras studier med kartläggning av olika turistarketyper med varierande behov av mobilitet i landsbygdsområden i Finland. Här hade de tagit fram fem olika turistarketyper inklusive 1. Hero, 2. Retreat, 3. Explorer, 4. Pilgrim samt 5. Entusiast varav alla kunde tänkas ha säregna behov och krav när det kommer till mobilitetstjänster. Utmaningar ligger sedan i att täcka in dessa olika behov och inte bara fokusera på enstaka användartyper, och att göra detta på ett kostnadseffektivt sätt. Här menade Pihlajamaa att mobiltetssamordnaren behöver dra nytta av kompletterande lösningar, göra dessa synliga och enkelt tillgängliga för turisten. Dessutom förespråkades att använda ”nudge” metodik för att uppmuntra önskvärda beteenden och ge möjligheter I form av ”Shared mobility market place”, ”social mobility”, ”logistics optimization”, ”win-win pricing”, “cost sharing mechanism” samt “combining with other mobility offerings (rural MaaS)”. Genom att matcha olika researketyper mot specifika mobilitetstjänster blir det också möjligt att se vad som saknas för att nå ett så attraktivt (eller optimerat) utbud som möjligt.

 

Ensuring integrated mobility services

Moderator

Cees de Wijs, CEO, Dynniq, Netherlands

Speakers

Ole Harms, Chief Excecutive Officer, MOIA, Germany

Liu Xidi, Senior Strategy Director, DiDi, China

Leen Balcaen, Director of Cities, HERE Technologies, Germany

Matthiew Baldwin, Deputy Director-General for Mobility and Transport, European Commission, DG MOVE, Belgium

Jarrett Wendt, Executive Vice President, Panasonic Corporation North America, United States of America

 

Referat

Intressant paneldebatt om mobilitetstjänsteutveckling utifrån några större aktörer världen över. Det bedrivs en rejält snabb utveckling från privata aktörer med en explosion av tjänster och nya ägarmodeller, men vilken också skapar friktion mot offentliga aktörer och existerande modeller. Viktiga faktorer för lyckade tjänster är användarvänlighet, komfort, flexibilitet, synliggörande samt att skapa incitament för önskvärda beteenden (vilket då beror på aktören). Mobilitetstjänster ska vara miljömässigt hållbara, effektiva, billiga och säkra, och digitalisering fungerar enbart som möjliggörare.

Liu Xidi från Didi Chuxing (Kinas motsvarighet till Uber) nämnde hur data som genereras i deras plattform såklart fungerar som ett kraftfullt verktyg för att förstå resmönster och på så sätt kunna utveckla och anpassa tjänster. I Kina finns goda möjligheter till storskalig testning och att följa en bestämd vision. Generellt efterfrågades möjligheten att utföra pilottester för att sedan skala upp successivt. Data behöver kunna delas över organisatoriska gränser samtidigt som datasäkerhet säkerställs. På denna punkt föreställde sig Leen Balcaen från HERE en generell ”personal data profile” där var och får bedöma hur mycket de är villiga att dela med sig, och till vilken vinning. På samma sätt som teknik ”shouldn’t happen to us” gäller detsamma för regelverk, med behov av en explorativ process där innovation stöds av regelsättning, för att sedan mogna inför uppskalning av tjänster och tryggare investering.

En fråga från publiken provocerade fram diskussion om vilken kontinent som kommer ”vinna”. Panelen var enig om att det inte är någon tävling men att USA och Kina möjligen leder utvecklingen och har olika, men starka innovationsklimat. Matthiev Baldwin från europeiska kommissionen påpekade dock att det är just EU:s naturliga krav på ”cross-border” lösningar och interoperabilitet som kommer leda till strategiska fördelar på längre sikt. Han tillade också att kommissionen helst undviker att styra industrin vad gäller typ av lösningar och istället fokuserar på att sätta mål/krav på vad som måste åstadkommas.

Impact evaluation

Moderator

Toru Saito, Chief Engineer, Honda R&D Co., Ltd., Japan

Speakers

Simon Edwards, Newcastle University, Department for Transport, UK, University of Newcastle upon Tyne

Satu Innamaa, VTT Technical Research Centre of Finland Ltd., University of Leed, ika, VTT Technical Research Centre of Finland

Boon Teck Ong , Booz Allen Hamilton

Elina Aittoniem, VTT Technical Research Centre of Finland

Torbjørn Haugen, NTNU Traffic Engineering Research Center

 

Referat

Sessionen tog upp metodik och projektexempel för att utvärdera effekt av olika ITS lösningar. Det nämndes hur utvärdering ofta glöms bort, bantas ner eller ingår som en efterkonstruktion. Vid ett pilotförsök är ”fungerade det?” – delen ofta ganska tydligt, medans utvärdering av effekt är långt svårare.  Vilken typ av effekt är aktuell? Är detta något som kommer att synas inom projektets tidsram? Är effekten statistiskt signifikant? Vilket urval kan anses representativt? osv.

Existerande utvärderingsmetodik för så fallade field operation tests (FOT:s) är primärt framtagna för att utvärdera färdigutvecklade system i en statisk miljö (till exempel ACC). När det kommer till ITS lösningar är de ofta under kontinuerlig utveckling, och ska de utvärderas i naturalistiska förhållanden ställs krav på mer agila metoder.

Satu Innamaa från VTT gick igenom metodiken inför utvärdering i H2020-projektet L3-pilot (1000 förare av 100st SAE lvl3 fordon i 10 länder), med plan att titta på effekter i alla led från användande hela vägen upp till socio-ekonomisk påverkan.

Egen kommentar

Samtidigt som vi gärna vill få reda på så många konsekvenser som möjligt av till exempel delade, automatiserade, elektrifierade mobilitetslösningar är det viktigt att anpassa utvärdering efter vad som faktiskt testas. Löpande utveckling (av t.ex. mjukvara) är önskvärt men riskerar också att ändra förutsättningarna för utvärderingen. En grundläggande fråga är i vilket skede ett system eller tjänst är redo att genomgå en mer storskalig utvärderingsprocess, framför allt vad gäller långsiktiga effekter av mer mogen användning, tillit, acceptans samt förväntade samhällseffekter.